Språkutveckling genom klassblogg

Malin Ströman skriver på sin blogg Pip - pedagogisk idé o produktion  i inlägget Webbstjärnan utmanar... uppmanar att den som bloggar:


- får se sig själv och andra ur ett nytt perspektiv

- känner sig sedd

- har möjlighet att gå tillbaka till och tänka om eller påminna sig om tidigare tankar och erfarenheter


- får en grundförståelse i hur sociala media fungerar


- får ytterligare ett verktyg till att få perspektiv på sin egen utveckling


I inlägget hänvisar hon sedan till Kristina Alexanderson blogg (Kristina är utbildningsansvarig och projektledare för Webbstjärnan) och inlägget Bloggar och webbplatser för att kommunicera skola där Kristina har samlat en hop länkar till aktiva klassbloggar som på olika sätt bidrar till kunskapande och språkutveckling. 
För er som tycker att det här med blogg i kassen verkar intressant kan jag också rekommendera er att läsa boken Bloggen möter undervisningen av Liza Greczaniks  (se ett inlägg på min blogg om mina reflektioner kring boken) och ta del av nedanstående blogguide som webbstjärnan gjort utifrån klassbloggen Tegelbobarn. 

Klassbloggtegelbobarn

View more documents from Webbstjarnan |.SE.

Språkutveckling genom bilder

Sanna fyndade boken Låt barnen skapa - språkutveckling genom bilder av Birgitta Fagerlund och Lillemor Moqvist (Hallgren & Fallgren) på Skolforum. Vi i Språkdomänen tycker att den verkar väldigt intressant.

Berättarrazzia

På skolforum sparang jag in i en man som började berätta för mig om Berättarrazzior som han och några kollegor till honom gör. Jag blev mycket nyfiken och tänkte på hur vi kan utveckla våra elevers berättande texter i NP. Med en god berättarkultur kommer språket att blomma ut i större ordförståelse, säkrare meningsbyggnad och frimodigare tal.
Berättarrazziorna går till så att hela skolan får besök av figurer som oanmälda, (lärarna vet) dyker upp i klassrummen och börjar berätta. Lärarna får handledning så att de vet hur de ska gå vidare.
pengar för detta kan sökas från skapande skola.
kulturradet.se/sv/bidrag/skapandeskola
Berättar mer på ämnesdomän svenska/engelska/bild/musik
Sanna

Skriva är lätt!

"Att lägga timme efter timme på att forma enstaka bokstäver för hand, innan motoriken egentligen är redo för det, hämmar många barn i deras språkliga utveckling. Det menar i alla fall företrädarna för Trageton-metoden, som istället låter eleverna ägna sig åt spökskrift på datorn, och ett lustfyllt berättande med innehållet i centrum."

Så inleds reportaget "Skriva är lätt!" på Multimediabyråns hemsida.

På sajten finns mängder med pedagogisk inspiration att hämta. Förutom reportagen finns bland annat onlinekurser i digitala medier och bild-, musik- och ljudeffektsarkiv att fritt använda inom skolan.

Min personliga favorit är Trekvarten med minikurser där du på 45 minuter kan lära dig behärska något nytt i den digitala kompetensdjungeln, till exempel hur man gör ett schema i Word, hur man börjar blogga eller hur man på ett kick skapar symmetriska mönster.

"Skapar en väldig nyfikenhet"

...säger Marie Andersson om att använda bloggen i undervisningen i detta klipp från Lärarnas Nyheter på Skolforum i år. Hon berättar i filmen om bokbloggen Detektiven Emil och vi som hon driver tillsammans med sina elever på Gotland. Tack Joachim Thornström för tipset!

Bloggen i undervisningen from Lärarnas Nyheter on Vimeo.

Bokomslag och upphovsrätt

Så här skriver Skolverkets Kolla källan angående bokomslag på webben:

"Bilder av bokomslag
Många förlag har bildarkiv på nätet där man får ladda ner bokomslag som man sedan får använda i redaktionell text som rör boken (som t ex boktips på webben). Man får dock inte gå in och ändra eller manipulera bilderna på något sätt. Enklast är att gå in och titta på bokförlagens hemsidor (information finns ofta under rubriken Press) och se vad respektive förlag har för regler.
Några förlag där man får använda omslagsbilder tillsammans med redaktionell text:
Norstedts Förlagsgrupp, Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Ordfront"

Rabén & Sjögren (Norstedts Förlagsgrupp) skriver i sitt bildarkiv på sin hemsida: "I vårt bildarkiv kan du hämta författarporträtt och omslagsbilder. Bilderna får endast publiceras i samband med redaktionell text om respektive bok."

Jag blev då frågande inför vad som egenstligen menades med redaktionell text. Räknas en blogg och/eller en hemsida som en redaktionell text? Får man använda bokomslagsbilderna om man boktipsar och/eller skriver recensioner eller liknande på webben?

Jag skrev till Rabén & Sjögren och frågade. Här är det svar jag fick:

"Hej Elisabet!
Ja det ska gå bra att använda bilder till detta.
De är friköpta för att kunna användas i samband med presentation av författarskap eller aktuell titel."

Bra va?!

Tips: Poesiskola

När jag var inne på Barnens bibliotek så hittade jag Barnens polarbibliotek. Det är en sida som drivs av Norrbottens länsbibliotek. Där finns en hel del kul och användbart, bland annat en poesiskola med författaren Mikael Niemi, bibliotekarien Ann-Catrine Westerberg, IT-pedagogen Marianne Svanberg och konstnären Marianne Öqvist. Där får man klicka sig fram till tips och övningar i trevlig, lite annorlunda, layout.

Bokväskor!

Det här är en av titlarna
i bokväskorna.

Nu har jag varit på min första SLS (Språk-, skriv- och läs-ambassadör) möte. Bibliotekarien Karin Hjelm presentaterade de eminenta boklåderna som biblioteket köpt in till oss. Bokväskorna finns på Stadsbiblioteket, men går att boka av alla skolor. Vi kan boka via Gottsundabiblioteket eller direkt av Stadsbiblioteket.

Det är dels boklåder med klassuppsättningar (30 exemplar) av tolv olika titlar. Böckerna är av olika svårighetsgrad och riktar sig främst mot årskurs 1-3, men åtminstone en skulle nog kunna läsas även av äldre (Amor anfaller). Böckerna är valda utefter att de har ett innehåll som man lätt kan ha samtal om. Med varje boklåda kommer en liten lathund om hur man kan ha boksamtal.

Dessutom finns 16 stycken temabokväskor. De är upplagda så att det är 30 böcker i varje väsk-kit. Det är fem böcker av varje titel och det finns i vissa teman olika varianter av väsk-kit. De teman som finns är: Lättläst för nybörjare (två varianter), Spänning för år 2-3 (tre varianter) och Kompisar och relationer (två varianter för år 2-3 och en variant med bilderböcker).

Utöver detta finns de gruppuppsättningar som biblioteket har sedan tidigare. Det är oftast fem böcker av varje titel.

Vi fick även tips på en bra hemsida för just boktips nämligen Barnens bibliotek. Det är en fantastiskt innehållsrik sida fylld med tips på böcker och mycket annat. Välj Barnbokskatalogen i menyfältet för att söka bok via genre. Om du klickar på ett bokomslag får du mer information om boken. Här kan även barnen skriva egna omdömen om böcker de läst.

Tips: Barn av sitt språk

"Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Här får vi vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan."


Så beskrivs programserien Barn av sitt språk från UR. 
Det är ett antal halvtimmesprogram där läsa och berätta sätts i fokus. Programserien ger flera bra tips och idéer. Låt dig inspireras! De finns tillgängliga på webben fram till och med 9 mars 2011.


Klicka här för att titta på programmen!

Tips: Om genrepedagogiken på webben

UR (utbildningsradion) har byggt upp en informativ och välstrukturerad sida på nätet som handlar om genrepedagogiken. Där finns förklarande texter, filmer, elevtextexempel med mera.

Klicka här för att komma till sidan!

Läs också om genrepedagogiken i boken Stärk språket, stärk lärandet.
På sidan Nationellt centum för svenska som andra språk finns studiehandledning till boken, mallar att skriva ut samt riktigt bra instruktiva korta filmer om metoden. En riktig liten guldgruva!

Summering av studiedagen 1/11 2010

Summering:

• Vi har delat med oss av lektionstips. Inte så mycket av vad vi ska uppmärksamma och definiera observationspunkterna.
• Går detta att koppla ihop med andra diagnosmaterial som vi använder, t ex DLS, H4?
• Det är intressant att koppla detta till Nationella proven i svenska för år 3 och år 5.
• Om detta används i vår kvalitetsredovisning så är det viktigt att vi kan detta och har bra förståelse för de olika observationspunkterna. Vi saknar definitioner av punkterna.
• Vi kan jämföra med Diamant (matematikdiagnos) som strävar efter en likvärdighet i kommunen.
• Vi behöver ha ett tillfälle där vi kan delge varandra lektionstips.

Framåt:
Behöver vi ett forum, regelbundna träffar, för svenska och Nya Språket lyfter?
Alla behöver ha tillgång till boken "Stärk språket, stärk lärandet".

berättelser

Elverna ska träna på sitt skrivande för att utveckla textskapande i sina berättelser.

De ska kunna skriva en reflektion över sin skolvecka. De ska använda ett varierat språk.
Skriv och berätta om tre lektioner från veckan. Berätt vad  lektionen handlade om och vad du lärde dig.

Eleverna ska skriva en sagoberättelse utifrån arbetsmaterialet "Pappa Moll". Vi skriver en gemensam berättelse tillsammans på vita tavlan. Eleverna får skriva av texten i sina skrivböcker.
Steg två blir en liknande övning men i mindre grupp där eleverna får arbeta tillsammans med att skapa en berättelse från nya bildkort.
Steg tre får eleven själv hitta på en berättlse utifrån nya bildkort ur materialet.

Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.

I förskoleklass och år 1 läser vi högt varje dag, därför valde vi Läsa a:1. ("Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.")

Efter högläsningsstunden leder pedagogen in samtalet på handlingen genom frågor om dagens innehåll, vad vi läste sist, nya ord och uttryck m.m. För de barn som har ett svagt språk kan pedagogen läsa enklare bilderböcker med lite text i mindre grupp. Låt barnen efteråt berätta om handlingen och sätta ord till bilderna.

Anna-Lena, Brita, Lena W, Admira, Lisbeth och Lotten

d:3 läsa

Vi har valt att diskutera observationspunkt d:3 läsa - "eleven läser regelbundet längre texter inom olika genrer med flyt och förståelse" - "jag kan läsa långa texter flytande och förstår det jag läser".

Vi började med att diskutera vad läser regelbundet betyder och på vilket sätt vi skulle kunna kontrollera hur och vad eleverna läser hemma.
Vi måste också ta reda på vad längre texter innebär.
Eleven ska läsa olika genrer - berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och arumenterande text. Hur gör vi detta i skolan? För läraren gäller det att presentera de olika genrerna och visa på modelltexter för eleverna. Därefter måste eleverna få träna på att både läsa och skriva dessa olika texter
/Kerstin, Birgitha, Sofia

Läsa för upplevelse och lärande

Här är våra tankar om observationspunkten c:1 läsa.
Eleven läser alltmer med flyt i böcker som de valt utifrån eget intresse (förkunskaper) och som passar elevens läsnivå. Ett exempel kan vara en hästintresserad elev som läser böcker med hästberättelser. När eleven berörs av bokens innehåll och börjar kunna "fastna" i böcker kan det vara ett exempel på att eleven visar förståelse för textens innehåll. På eget initiativ vilja berätta om det lästa kan vara tecken på att eleven vill reflektera över olika texters innehåll.

Grupp: Gunilla, Maritta, Caroline och Elisabet

Tankeboken

I "Tankeboken" kan vi bedöma elevernas skrivutveckling. Detta sker i skolan en gång i veckan.

Tankeboken kan användas på olika sätt, som att reflektera över sitt lärande, framföra ett budskap, texten ska ha en mottagare

Ett exempel är att skicka hem "Tankeboken" till föräldrarna, som då tillsammans med läraren blir mottagaren.

Eleverna får möjlighet att skriva olika texter med varierande innehåll som om sitt gosedjur, en spökberättelse.

Vi sätter upp elevernas texter för att eleverna ska kunna läsa varandras.
Lena, Inger, Kristina

Studiedagen den 1 november 2010

Välj en observationspunkt och läs om punkten i lärarhandledningen (se länk här till höger).

1. Vad innebär observationspunkten för er och era elever i skolvardagen?
Vilket kunnande ska eleven visa? Om möjligt plocka fram exempel.

2. Hur lägger vi upp undervisningen för att ge eleverna möjlighet att nå observationspunkten? Ge exempel.

Skriv era svar/reflektioner på ovanstående frågor som ett inlägg här på bloggen. Kilcka på nytt inlägg och skriv. Kom ihåg att ge inlägget etikett! Har du glömt hur det var man gjorde? Ingen fara - läs under fliken "Pedagoger på Växthuset" här ovan.

3. Ta tid innan återsamlingen att skriva en kommentar till det här inlägget där ni kortfattat utvärderar det arbete ni just gjort.

4. På återsamlingen kommer ni att få redaovisa ert inlägg för oss andra.

Lycka till!

Introduktion till Nya Språket lyfter

Här är en film där Majken Sköld berättar om Nya Språket lyfter