Tips: Om genrepedagogiken på webben

UR (utbildningsradion) har byggt upp en informativ och välstrukturerad sida på nätet som handlar om genrepedagogiken. Där finns förklarande texter, filmer, elevtextexempel med mera.

Klicka här för att komma till sidan!

Läs också om genrepedagogiken i boken Stärk språket, stärk lärandet.
På sidan Nationellt centum för svenska som andra språk finns studiehandledning till boken, mallar att skriva ut samt riktigt bra instruktiva korta filmer om metoden. En riktig liten guldgruva!

Summering av studiedagen 1/11 2010

Summering:

• Vi har delat med oss av lektionstips. Inte så mycket av vad vi ska uppmärksamma och definiera observationspunkterna.
• Går detta att koppla ihop med andra diagnosmaterial som vi använder, t ex DLS, H4?
• Det är intressant att koppla detta till Nationella proven i svenska för år 3 och år 5.
• Om detta används i vår kvalitetsredovisning så är det viktigt att vi kan detta och har bra förståelse för de olika observationspunkterna. Vi saknar definitioner av punkterna.
• Vi kan jämföra med Diamant (matematikdiagnos) som strävar efter en likvärdighet i kommunen.
• Vi behöver ha ett tillfälle där vi kan delge varandra lektionstips.

Framåt:
Behöver vi ett forum, regelbundna träffar, för svenska och Nya Språket lyfter?
Alla behöver ha tillgång till boken "Stärk språket, stärk lärandet".

berättelser

Elverna ska träna på sitt skrivande för att utveckla textskapande i sina berättelser.

De ska kunna skriva en reflektion över sin skolvecka. De ska använda ett varierat språk.
Skriv och berätta om tre lektioner från veckan. Berätt vad  lektionen handlade om och vad du lärde dig.

Eleverna ska skriva en sagoberättelse utifrån arbetsmaterialet "Pappa Moll". Vi skriver en gemensam berättelse tillsammans på vita tavlan. Eleverna får skriva av texten i sina skrivböcker.
Steg två blir en liknande övning men i mindre grupp där eleverna får arbeta tillsammans med att skapa en berättelse från nya bildkort.
Steg tre får eleven själv hitta på en berättlse utifrån nya bildkort ur materialet.

Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.

I förskoleklass och år 1 läser vi högt varje dag, därför valde vi Läsa a:1. ("Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig.")

Efter högläsningsstunden leder pedagogen in samtalet på handlingen genom frågor om dagens innehåll, vad vi läste sist, nya ord och uttryck m.m. För de barn som har ett svagt språk kan pedagogen läsa enklare bilderböcker med lite text i mindre grupp. Låt barnen efteråt berätta om handlingen och sätta ord till bilderna.

Anna-Lena, Brita, Lena W, Admira, Lisbeth och Lotten

d:3 läsa

Vi har valt att diskutera observationspunkt d:3 läsa - "eleven läser regelbundet längre texter inom olika genrer med flyt och förståelse" - "jag kan läsa långa texter flytande och förstår det jag läser".

Vi började med att diskutera vad läser regelbundet betyder och på vilket sätt vi skulle kunna kontrollera hur och vad eleverna läser hemma.
Vi måste också ta reda på vad längre texter innebär.
Eleven ska läsa olika genrer - berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och arumenterande text. Hur gör vi detta i skolan? För läraren gäller det att presentera de olika genrerna och visa på modelltexter för eleverna. Därefter måste eleverna få träna på att både läsa och skriva dessa olika texter
/Kerstin, Birgitha, Sofia

Läsa för upplevelse och lärande

Här är våra tankar om observationspunkten c:1 läsa.
Eleven läser alltmer med flyt i böcker som de valt utifrån eget intresse (förkunskaper) och som passar elevens läsnivå. Ett exempel kan vara en hästintresserad elev som läser böcker med hästberättelser. När eleven berörs av bokens innehåll och börjar kunna "fastna" i böcker kan det vara ett exempel på att eleven visar förståelse för textens innehåll. På eget initiativ vilja berätta om det lästa kan vara tecken på att eleven vill reflektera över olika texters innehåll.

Grupp: Gunilla, Maritta, Caroline och Elisabet

Tankeboken

I "Tankeboken" kan vi bedöma elevernas skrivutveckling. Detta sker i skolan en gång i veckan.

Tankeboken kan användas på olika sätt, som att reflektera över sitt lärande, framföra ett budskap, texten ska ha en mottagare

Ett exempel är att skicka hem "Tankeboken" till föräldrarna, som då tillsammans med läraren blir mottagaren.

Eleverna får möjlighet att skriva olika texter med varierande innehåll som om sitt gosedjur, en spökberättelse.

Vi sätter upp elevernas texter för att eleverna ska kunna läsa varandras.
Lena, Inger, Kristina